Nu går flyttlasset!

Vad händer?! Jo nu är det dags att flytta! Häng med John till hans nya blogg, uppdatera dina bokmärken och fortsätt njutningen på nytt håll!

Nya adressen är:

http://donjohn.se/blogg

Härdsmälta eller smutsig el från Danmark?

Sitter på föreläsning och prövar på mobil bloggning med handdatorn - flitig som vanligt. Det går minst sagt långsamt.

Föreläsningen var i miljö, en minst sagt flummig kurs, men föreläsaren tog upp något jag många gånger tänkt på. Varför stänger vi av våra kärnreaktorer och köper smutsig kolkraft från Danmark, där det giftiga avfallet ändå blåser in över oss? Det kommer bli en kall vinter sägs det. Är vi förberedda nog?

Guldfest i folkmassan

Idag var det som bekant fotbollsmatch, Djurgårdens IF som redan var klara vinnare i Allsvenskan spelade sin sista match hemma på Stockholms Stadion mot gästande Elfsborg. Det var upplagt för guldfest och Elfsborg (som visade sig vara från Borås) hade egentligen varken något att vinna eller att komma med. Istället blev det Djurgårdens 91 minuter i rampljuset att visa upp sig på. Och vilken jäkla show.

Gratis öl är alltid gott.

En inledande stund av matchen var tam och fruktlös. Det var kallt i luften och det märktes på spelarna som inte vågade ta i riktigt. Men sen släppte det när Djurgårdens Jones Kusi Asare gjorde 1-0 bakom en förvånad Elfsborgsmålvakt. Och sedan rasade målen in, 2-0, 3-0, 4-0, 5-0, 5-1 genom en liten miss från DIF-försvaret och ända upp till 8-1 innan domaren blåste av matchen i fulltid. Vilken målfest! Djurgårdens målvakt Pa Dembo Touray fick både rädda en straff och sätta en själv, då klacken högljutt ropade hans namn när domaren blåste straff till Djurgårdens fördel. Dembo, som är något av en publikfavorit framför allt för att han gärna drar igång publiken, var inte tvångsbedd utan sprang hurtigt över planen och lade en rätt dålig straff, men som ändå nådde hela vägen in i kassen. Publikens jubel var ett faktum.

Vid min sida i kylan hade jag min vapendragare Joel, även kallad don Joalo (vid sidan av don John då förstås). Nu är jag inte killen som går på fotboll särskilt ofta och hade jag inte fått gratis biljetter så hade jag nog inte gått i dag heller, men man ska ta till vara på varje tillfälle då man blir bjuden på öl och underhållning så lever man lite längre! Nu väntar två avkopplade härliga dagar innan skolan sätter igång med period 2 på onsdag. Imorgon ska jag åka och köpa mig en snygg vinterjacka jag spanat in. Håll inte andan för då tappar ni luften!

Afropotentialen som försvann

Nej igår fick det banne mig vara nog. Det ohanterliga krullet hade växt tillräckligt långt på ett tag och min fruktlösa jakt på en lämplig ny frisörsalong fick sig ett slut utan att jag fann något bra ställe. Om någon av er har något bra tips så hör av er. Hur som helst så plockade jag fram trimmern, böjde huvudet över vasken i tvättstugan och började raka. De av er som varit på mitt hår eller sett mig när jag är nyvaken vet att det är mycket, mycket hår som ryms på det lilla svarta huvudet.


Monsterkrullet före motorsågsbehandlingen. Håret är inte rött, jag står bara under en lampa.


Nja, vi var visst inte riktigt klara här verkar det som. Kände en stund för att sätta punkt där, men behandlade frågan kort med mig själv och tillsammans kom vi fram till att fortsätta.


Resultatet. Ohh, jag känner mig som nyinryckt igen!

Barnskapande på tyska

Snubblade precis över en rejält härlig bild, antagligen från en tysk barnbok för föräldrar som inte vet hur de ska förklara hur barn blir till för sina barn. Jag gillar den självförlösande bebisen!

Spana in bilden här!

Gungande studentfylla och intervjunervositet

Igår kom jag så hem från Sjöslaget efter en sjujävla kryssning. Sjöslaget är ett påhitt från några ekonomer på Stockholms Universitet som för tio år sedan tyckte det skulle vara skoj att hoppa på en båt och festa loss några stycken. De senaste tio åren har händelsen växt till sig och nu var det slutsålt, hela 1700 studenter från universitet och högskolor landet runt klev ombord på Silja Festival i söndags kväll.

Det första som hände var att alla ville in i taxfreeshoppen, samtidigt. Vakter var utställda för att släppa in några i taget och även inne i shoppen var det knökfullt. Vi valde att avvakta ett tag och tog oss upp till taxfreen först framåt tio på kvällen, båten gick ungefär halv nio. Efter att omsorgsfullt (nåja...) valt ut diverse alkoholhaltiga drycker återgick vi till hytten för att börja festa ordentligt. Runt halv sex svensk tid klev jag ner i sängen och försökte sova, men upptäckte att sex burkar red bull (med vodka) hade kickat in. Nu låg jag istället och irriterade mig på att jag inte kunde sova och att Timmy, i sängen ovanför, vägrade sluta snarka trots att jag slog och dunkade i underkanten på hans säng.

Runt sju somnade jag till slut och vaknade halv tio, inte det minsta bakfull (kände mig inte full heller) och pigg som en lärka! Tog en härlig dusch, rakade mig och gick upp på däck för att känna den härliga morgonluften och höll på att blåsa bort på kuppen. Men skönt var det! Därefter var det tidsfördriv som gällde, eftersom vi skulle äta buffé först 14:00, och hungern gjorde sig påmind långt innan dess. Men buffén var värd väntan för maten var kanongod och efter att ha gått en vända till i taxfreebutiken och köpt på sig ännu mer öl kom vi så småningom hem till Stockholm till 19-tiden.

På lördag har jag tenta i kursen Organisation och Kunskapsintensivt Arbete, bland det tråkigaste man kan tänka sig, men just nu är tankarna någon helt annanstans. På torsdag ska jag intervjua Lars Gustavsson, producent (tror jag) på Sveriges största spelutvecklingsföretag, Digital Illusions CE (även kallat DICE) som är aktuella med ett tillägg till stortiteln Battlefield 2. Han är viktig i spelbranschen och det är inte själva intervjuandet jag är nervös för, utan snarare för att jag känner pressen att göra en intervju som är bättre än konkurrenternas. Det är ju förstås så att det inte bara är FZ som kommer vara på plats för att prata med honom.

Cancer, Knulla, Döden

Jag har blivit kär. Men vänta, det är inte riktigt så enkelt. Vem är jag kär i, undrar väl du. Vem då, frågar jag mig själv. För jag vet inte. Lika lite som du. Kanske är jag kär i Kim Novak? Kanske är jag kär i Ewa Kaludis? Eller kanske är jag kär i den där känslan av idyll, den perfekta kärleken till den perfekta partnern, den som Håkan Nesser så vackert förmedlat. Jag har precis varit och sett Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö och jag blev kär direkt.

Året är 1962 och Erik ska spendera sitt sommarlov tillsammans med sin vän Edmund och storebror Henry. Så träffar de Ewa Kaludis när hon börjar som vikarie i Eriks och Edmunds klass. Ewa är tillsammans med handbollsspelaren Berra Albertsson. Han är en riktig skitstövel. Men det finns många typer av skitstövlar, säger Henry. A man's got to do what a man's got to do. En tid senare så händer det. Det där förskräckliga. Det som ingen vill prata om.

Jag tror vi alla har några ord som vi tycker det är svårt att prata om. Eriks ord var cancer, knulla och döden. Egentligen var de fler. Eriks mamma har cancer, eller kräfta. Kommer hon att dö? Den som lever får se. Vilka är mina svåra ord? Döden. Kärlek. Skola. Ensamhet. Och så förstås cancer. Eller kräfta. Blir det bättre om man inte talar om dem? Den som lever får se.

Det blir en hård sommar, sa Eriks far.
Det är som det är, svarade Erik.

USA - The Land of the Stupid

Ska strax laga mat, men jag såg precis en så otroligt löjeväckande film som alla borde se så jag skriver ett kort blogginlägg om den.

Klicka här för att se den!

Filmen säger ju en hel del om utbildningsnivån i världens mäktigaste land. Blä, jag hatar amerikaner.

Uppdatering: Jisses, jag hittade en ännu värre artikel på Aftonbladet. Nu ska man förstås ta allt som Aftonbladet skriver med ett par liter salt, men det skulle inte förvåna mig om det här är sant.

Klicka här för att läsa artikeln...

Sånt där får mig att må dåligt, det gör att jag känner mig orolig för en framtid på samma planet som de våldshetsande jänkarjävlarna. Usch.